För mitt eget bästa
Vissa dagar så står jag och väger väldigt djupt i vågskålen mot att hoppa över träningen. Idag var en sån dag.
Barnvakten hämtade barnen tidigt och tog med dem till badhuset. Jag visste att jag hade ett tomt hus därhemma för två timmar innan jag skulle iväg på Tjejmiddag.
Håret klarade sig så pass bra att jag struntade i hårtvätten och blåste det torrt framme vid tinningarna.
Det lockade SÅ mycket att slänga mig i soffan och bara ligga och vila en stund. Men kläderna var framplockade redan i morse. (Tips! De lixom ligger där och lockar en, eller tynger samvetet).
Det kändes så tungt att veta att både dusch och hårtvätt var tvunget att hinnas med. Men äsch, på med kläderna och ut. Och det är ju som oftast så att de pass man inte riktigt vill blir de bästa. Just för att man klarar av att öppna dörren.
Idag sprang jag 5 km på 29.45 med uppjogg i 10 min valfritt tempo , 10 min i 5:30 tempo och nedjogg i valfritt tempo. I början av de sista 10 min kände jag hur kroppen sjönk ihop och hur andningen inte riktigt fick plats, tempot sackade,men så sträckte jag upp mig, ökade på tempot och kände mig såå stark! Efteråt kände jag mig 10 gånger piggare och betydligt mer nöjd med mig själv!
Håret klarade sig så pass bra att jag struntade i hårtvätten och blåste det torrt framme vid tinningarna.
Valde kött, grönsaker och menyns hälsosammaste sås. Gott & trevligt! Tog bilen ner så det blev mineralvatten i glaset.
Kom hem till redan nattade barn och har sträckt ut i soffan framför hela Sverige bakar. Väntade på sockerdebatten på SVT men det verkar byts ut till ebola...
